Att arbeta med normativitet: Normer om kroppar och normativitet i medicinska/teknologiska kunskapspraktiker och policyarbete, 6.0 hp

Engaging with Normativity: Normative Embodiment and Normativity in Medical/Technological Knowledge Practices and Policy-Work, 6.0 credits

7FTEM26

Utbildningsnivå

Forskarutbildning

Beskrivning

Kursdeltagarna kommer kontinuerligt att utmanas att diskutera, kritiskt granska och jämföra olika perspektiv, ansatser och begrepp. De kommer att läsa och diskutera centrala texter och bli förtrogna med debatter om förkroppsligad normativitet och normativitet i varseblivning, normativitet i olika vetenskapliga, medicinska och andra teknologiska kunskapsproduktionspraktiker, samt normativa dimensioner i policyarbete, inom fälten STS och feministisk STS, feministisk och annan kritisk fenomenologi, postfenomenologi, medicinsk sociologi samt medicinsk filosofi. De kommer också att ges goda möjligheter till reflektion och diskussion om perspektiv, teorier och begrepp i tidigare forskning om normativitet, samt att relatera dessa till sina egna forskningsprojekt.

Kursen går på deltid med start i januari 2027. Mer information kommer framöver.

Kursansvariga:

Kristin Zeiler: kristin.zeiler@liu.se

Sofia Morberg Jämterud: sofia.morberg.jamterud@liu.se

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet till kurser på forskarutbildningsnivå har den som har:

  • avlagt examen på avancerad nivå,
  • slutfört kurser om minst 240 högskolepoäng varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller
  • på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper.

För denna kurs krävs dessutom att kursdeltagare för närvarande är antagen till en forskarutbildning inom ett för kursen relevant ämne.

Lärandemål

Efter avslutad kurs förväntas* *studenten kunna:

  • beskriva centrala teoretiska positioner i studiet av normativitet inom fälten: STS och feministisk STS, feministisk och annan kritisk fenomenologi, postfenomenologi, medicinsk sociologi samt medicinsk filosofi;
  • beskriva likheter och skillnader mellan dessa teoretiska positioner samt kritiskt diskutera deras styrkor och svagheter;
  • utveckla en grund för en egen ståndpunkt om relevansen av dessa teoretiska positioner i relation till doktorandens forskningsintressen.

Kursinnehåll

Denna kurs ger en introduktion till ansatser som är centrala för att studera normativitet inom STS och feministisk STS, feministisk och annan kritisk fenomenologi, postfenomenologi, medicinsk sociologi samt medicinsk filosofi. Kursen behandlar också frågor om hur normativitet kan adresseras och analyseras i policyarbete, till exempel i etiskt relevanta frågor. Kursen presenterar centrala teoretiska positioner för hur man kan begreppsliggöra och analysera normativitet som blivit förkroppsligad och kommit att forma en individs varseblivning; normativitet i olika vetenskapliga, medicinska och andra teknologiska kunskapsproduktionspraktiker; samt normativa dimensioner i policyarbete. Begreppet normativitet förstås brett och omfattar normativa dimensioner, normer och värden, inklusive etiska normer och värden.


Kursdeltagarna kommer kontinuerligt att utmanas att diskutera, kritiskt granska och jämföra olika perspektiv, ansatser och begrepp. De kommer att läsa och diskutera centrala texter och bli förtrogna med debatter om förkroppsligad normativitet och normativitet i varseblivning, normativitet i olika vetenskapliga, medicinska och andra teknologiska kunskapsproduktionspraktiker, samt normativa dimensioner i policyarbete, inom fälten STS och feministisk STS, feministisk och annan kritisk fenomenologi, postfenomenologi, medicinsk sociologi samt medicinsk filosofi. De kommer också att ges goda möjligheter till reflektion och diskussion om perspektiv, teorier och begrepp i tidigare forskning om normativitet, samt att relatera dessa till sina egna forskningsprojekt.

Undervisnings- och arbetsformer

Kursen består av föreläsningar, seminarier och samtal med författare till artiklar.

Kursen är utformad för att vara deltagarinriktad genom aktiva interaktioner som lärandeaktiviteter. Detta innebär inte bara att kursdeltagarna förväntas ha läst litteraturen och förberett frågor eller reflektioner i förväg, utan också att kursen är utformad för att ge möjligheter till diskussion med föreläsare och övriga kursdeltagare.

Examination

Examinationen består av följande delar:

  • Aktivt deltagande vid seminarier
  • Förberedelse och presentation av frågor till seminarier samt att leda ett seminarium.
  • Skriftliga individuella inlämningar

Student som inte uppnått godkänt resultat erbjuds ett tillfälle till omexamination i anslutning till kursen. Därefter erbjuds deltagande i examination vid senare kurstillfälle. Omfattningen vid omexamination skall vara densamma som vid ordinarie examination.

Betygsskala

Tvågradig skala

Kurslitteratur

Kursdeltagare förses med en kurslitteraturlista innan kursstart.

Övrig information

Kursen ges på engelska.

Planering och genomförande av kursen skall utgå från kursplanens formuleringar. Kursvärdering samt analys och förslag som rör generell utveckling och förbättring av kursen återkopplas till Forskarutbildningskommittén (FUK) av kursansvarig lärare.

Om kursen upphör eller genomgår större förändring erbjuds normalt examination enligt denna kursplan vid totalt tre tillfällen inom/i anslutning till de två terminer som följer.