Infrastrukturer som politisk arena, 6.0 hp

Behörighetskrav

Behöriga till denna kurs är doktorander som för närvarande är inskrivna i forskarutbildning. Grundläggande behörighet för kurser på forskarutbildningsnivå ges till dem som har:

• Avlagt examen på avancerad nivå,
• Fullgjort kurser om minst 240 högskolepoäng (hp), varav minst 60 hp på avancerad nivå, eller förvärvat motsvarande kunskaper på annat sätt.

Särskild information

Kursen "Infrastrukturer som politisk arena" är en forskarutbildningskurs öppen för doktorander vid Linköpings universitet såväl som andra universitet. Den introducerar centrala teoretiska perspektiv på infrastruktur inom samhällsvetenskap och humaniora, med särskild tyngdpunkt på vetenskaps- och teknologistudier. Kursen är organiserad i fyra moduler. Kursdeltagare och lärare träffas personligen vid 4 tillfällen för tvådagars kursmöten. Tiden mellan mötena är avsedd för läsning, förberedelsearbete och kursuppgifter. Deltagarna kommer att ombes att kort presentera kurslitteraturen och ställa frågor om texterna under modulerna. Kursen hålls på engelska.

Lärandemål

Efter att ha slutfört kursen ska doktoranden:

• Kunna redogöra för olika teorier och perspektiv på infrastrukturer inom samhällsvetenskaperna i allmänhet och vetenskaps- och teknologistudier i synnerhet.
• Kunna analysera och kritiskt reflektera över infrastrukturernas roll i samhället, både generellt och i specifika sammanhang
• Kunna använda teorier/perspektiv på infrastruktur för att reflektera över eget forskningsprojekt.
• Kunna muntligt och skriftligt presentera och kritiskt förhålla sig till teorier och perspektiv på infrastrukturer och deras politiska innebörder.

Kursinnehåll

Infrastruktur är mångformig och allestädes närvarande. Vi lever i miljöer som är fyllda med infrastrukturer: vägar, tåg, elnät och kraftverk, medicinska kliniker, avloppssystem, kunskapssystem och kategorier, mobilnät, wifi-hotspots eller vattenledningar. Infrastrukturer integrerar materiellt samhällen, samtidigt som de symboliserar nationalitet och till och med modernitet. Det brittiska imperiet materialiserades i järnvägar och telegraflinjer. Erövringen av den amerikanska västern likaså solidifierades i tågräls, telegraflinjer och senare elektrifiering. På samma sätt är infrastrukturer ofta i centrum av miljödebatter och är en integrerad del av vårt sätt att relatera till naturen. I vardagen passerar infrastrukturer ofta obemärkt. Men infrastrukturernas osynlighet gör det lätt att förbise hur de producerar vissa integrationer och uteslutningar. De kan vara infrastrukturer för vissa medan de för andra förblir osynliga.

Infrastrukturer är också omtvistade politiska arenor med distinkta spatialiteter, temporaliteter och normer: de formar hur vi kommunicerar, hur vi rör oss, hur vi lever våra vardagsliv, och de är sammanflätade med politiska och ekonomiska maktrelationer. Många av dagens mest angelägna utmaningar, vare sig det handlar om klimatförändringar, framtiden för hälsosystem eller globala ekonomiska skillnader, är djupt sammanflätade med vår (o)förmåga att förändra nuvarande infrastrukturer.

Denna kurs kommer att utmana, utforska och tänka kring infrastrukturens (o)synligheter. Vi kommer att diskutera olika sätt att konceptualisera infrastrukturer, huvudlinjer i vetenskaplig kritik mot ”infrastrukturism”, och hur infrastrukturella perspektiv hjälper oss att förstå det samtida samhället. Kursen är organiserad för att låta deltagarna utforska och diskutera olika teknologiska utvecklingar och relatera dem till kulturella och historiska processer, såsom infrastrukturens roll i byggandet av nationell identitet och som förebud om modernitet, samt till frågor inom områden som forskningssystemet, hälso- och sjukvård, digitala medier och kommunikation, energi- eller klimatförändringar. Den uppmuntrar också kursdeltagarna att reflektera över utmaningarna med att bygga alternativ och transformera nuvarande infrastrukturer.

Undervisnings- och arbetsformer

Kursen innehåller föreläsningar, gästföreläsningar och studentledda diskussioner, seminarier och presentationer.

Examination

För att bli godkänd på kursen ska följande moment ha genomförts:

• Förberedelser inför och aktivt deltagande i alla kurstillfällen.

• Inlämning av en kort text (ett stycke om litteraturen och några frågor) före varje seminarium, som ger korta reflektioner över eller ställer frågor för det aktuella seminariet.

• Ansvar för att förbereda en muntlig ”textintroduktion” tillsammans med en annan doktorand vid två kurstillfällen (introduktion max 15 minuter och sedan diskussion). Textintroduktionen ska problematisera texterna för det aktuella seminariet på ett sätt som deltagarna själva väljer.

• Inlämning av ett kort reflektionspapper (ungefär fem sidor) där det egna avhandlingsämnet diskuteras genom infrastrukturens lins.

Studenter som inte uppnått godkänt resultat erbjuds en omtentamen i anslutning till kursen. Därefter erbjuds deltagande i examination vid senare kurstillfälle. Omfattningen vid omexamination skall vara densamma som vid ordinarie examination.

Betygsskala

Kurslitteratur

Kurslitteraturen kommer att distribueras senast fyra veckor före varje av de fyra kursmötena.